Första set till Hammarby – efter slarv och måltorka

Den osannolika semifinalserien, där tabellsexan möter -sjuan, drog igång i en kokande Helsingborgs Arena (2 868 åskådare).

Och OV kom ut inspirerat, med kompakt försvarsspel och en målvakt (Michael Andersson) i toppform. Men efter tio minuter hann verkligheten ifatt hemmalaget. Hammarby gick från 4–2-underläge till 9–4-ledning under några olyckssekvenser när ingenting fungerade.

Det var tekniska fel, bortkastade bollar, svåra inspel och tama avslut som bjöd in gästerna i matchen. Och de gulsvarta tackade och satte kontringar och frilägen.

OV fick kämpa mer för sina avslut och eftersom hela niometersuppsättningen hade laddat med dåligt krut så blev det jobbigt. Men 11–13 i paus och en rejäl uppryckning i början av andra, då även Hammarby hade offensiva problem, gjorde att det stod 19–17 efter 48 minuter.

Sedan var det roliga slut. Gästerna tragglade på med 7 mot 6-spel och var kyligare när allt skulle avgöras. OV fortsatte att köra fast i bortamuren, trots att man flera gånger bjöds in i matchen. Centralt var det tvärstopp, men kantspelet fungerade desto bättre. En spelare som Tobias Ljungmark var exempelvis ordentligt på hugget och blev målbäst med fem fullträffar innan han manglades ganska brutalt och tvingades utgå med lindrigare knäskada.

Till saken hör att Hammarbys stjärnor levererade ännu bättre. Oliver Wigmark och Vasco Costa var otäckt effektiva och målvakten Linus Bergh fick tidigt övertag på besättningen på nio meter. Måltorka, inte en enda hemmafullträff från distans och många rena plockbollar för Bergh.

Dessutom 1--6 under de avslutande minuterna, då som bekant allt avgörs och då OV ofta haft marginalerna med sig under den historiska succésäsongen.

"Vårt eget fel"

Men livet och duellen – först till tre segermatcher – går vidare.

Det finns mycket att säga och mycket är redan sagt. Första handbollsslutspelet i Helsingborg på 44 år, första nykomlingen i semifinal på 26 år och känslosamt på många sätt när några viktiga pjäser gör sina sista matcher i den gröna hemmatröjan och ser det som bonus, samtidigt som några gröna tonåringar är med om sitt livs första och största utmaning.

Rutin och framtid har tagit kliv den här säsongen. Men i första semifinalrundan räckte det inte.

– Vårt eget fel det här. Det kändes närmast som att vi var övertända., förklarade Marcus Norrbrink för Handbollsligan.live.

Själv gjorde OV:s skyttekung ett mål... från linjen, och bänkades stora delar av matchen.

Han fortsatte:

– Det var alldeles för slarvigt i dag. Det känns som att vi bjöd på åtta frilägen bara i första halvlek. I uppställt spel har vi dem.

Hammarbys Martin Dolk gav sin analys:

– Det var ingen bättre kvalité i dag. Vi hade det kämpigt framåt men var kyligare när det skulle avgöras.

Eriksdalshallen nästa

Det fanns en tid när Helsingborg var synonymt med Mjölkkossan – publikmagnet – inte bara i fotboll utan också i handboll. Men då får vi leta oss tillbaka ända till det gyllene 1960-talet, då tre allsvenska guld hamnade i IH-borgen.

OV har börjat bygga för en ny storhetstid – något som märks även på dam- och ungdomssidan.

Dags att plocka fram bortaställen och ladda för retur – tisdagen 15 april – i en tryckkokskompakt Eriksdalshallen. Senast, i serien, blev det uddamålsseger (27–26) där sedan Alfred Arnelin avgjort på straff i slutsekunderna. Det var i den, med OV-ögon, fantastiska månaden december. Då var det julafton varje gång nykomlingen spelade och där och då lades grunden till slutspelsframgången.

Nytt år, nya utmaningar och våren ser ändå rätt ljus ut i Handbollshelsingborg. Nästa hemmamatch förresten annandag påsk. Skriv upp det! Än finns det hopp.

Målen OV: Tobias Ljungmark 5, Daniel Astrup och Emil Lindqvist 4, Alfred Arnelin 3, Marcus Björkman 2, Michael Andersson, Marcus Norrbrink och Robin Sanderhem 1.