Alfred Arnelin kickade igång maskinen
Det mycket beroende på en viss Alfred Arnelin, som kom ur startblocken snabbast av alla. När han innan fem minuter var spelade, hade han satt sitt fjärde mål till ställningen 1-5, kom hemmalagets timeout-begäran som ett brev på posten och faktiskt nästan snabbare än så. Visserligen stoppades blödningen något och vid ställningen 7-8, kunde man skönja ett visst hopp bland hemmapubliken. Men då kom en annan ungdom och förstörde festen, när Anton Lindblom med ett par begåvade aktioner åter gav gästerna luft under vingarna. En som också hittade snygga lösningar under en viktig period av matchen, då IFK Ystad var uppe och nosade i målprotokollet, var Carl Lindqvist som när det återstod 10 minuter av matchen, gjorde tre mål på i princip lika många anfall. Därmed punkterades matchen fullständigt och satte bortalaget åter i förarsätet. En position som man aldrig sedan lämnade, utan kunde köra på treans växel i mål och därmed också inkassera sin elfte raka allsvenska seger.
Även om ungdomarna i allt större omfattning tar för sig, var det en rutinerad Emil Andersson som hittade rätt flest gånger den här eftermiddagen med sina 9 fullträffar. Vilket också fick juryn att utse honom till bortalagets bäste spelare. Men dagens kommentar från läktaren kom några minuter in i matchen, då någon spontant utbryter: "man blir närmas tårögd, när man ser hur bra en egen produkt har blivit" och syftade vid tillfället på Alfred Arnelin, som för övrigt gjorde sitt 6:e mål, två sekunder före slutsignalen. Många av den här kategorin spelare står på kö i OV Helsingborg, vilket ger hopp om framtiden. Och trots att nu Skåne fylls av minusgrader, så känns det som att vi går en "Grön december" till mötes.
