40 år sedan: Det största han varit med om

Men det var ingen popstjärna som kommit till stan, det var Vikingarna som skulle spela den sista och avgörande SM-finalen mot Ystads IF.

– När vi tre kvart för avkast kom ut i hallen för uppvärmning var det precis fullt i hallen, säger Jonas och fortsätter:

– Då tänkte jag att det här kommer att bli vår match. Vi kan helt enkelt inte förlora.

Det gjorde inte Vikingarna heller. Vann med 26–22 och därmed var föreningens fjärde SM-guld i hamn.

– Det i särklass största jag varit med om under min karriär, säger Jonas.

Han har Vikingarna som sin moderklubb.

– När jag började var jag småknubbig och behövde definitivt bli av med ett par kilo. Det såg Ulf Jönsson, som då var ungdomstränare i Vikingarna, till att jag blev. Han sprang extra med mig och jag gick ner de kilo jag behövde, säger Jonas och fortsätter:

– Utan Uffe hade jag inte kommit så långt som jag gjorde.

Efter Vikingarna blev nästa klubbanhalt Warta i Göteborg. Där fick han också spela SM-final.

– Det var mot Redbergslid. Men det var långt ifrån samma upplevelse som när jag spelade final med Vikingarna. Första matchen spelade vi i Frölundaborg för att vi trodde det skulle komma mycket folk. Det gjorde det inte. Därför spelade vi resterande matcher i Lisebergshallen, berättar Jonas.

Efter Warta blev det fem år i Hallby och fyra i Sannaheim innan han avslutade spelarkarriären i Wasaiterna.

– Sedan dess har jag också hunnit med att träna Sävehof damjuniorer, berättar Jonas.

En av dem han tränade där var dottern Johanna, mångårig landslagsspelare och numera uppskattad TV-kommentator.