Damlaget förlorade mot Örebro

OV hade en lysande period av matchen och den var i inledningen av den andra halvleken, då man gör sex raka mål och Stefani Åkerberg tar precis allt som kommer i hennes väg. Här var nog alla överens om att hemmalaget hade tagit över kommandot och vänt på matchen. Programenligt gick man mot säsongens trettonde seger. Men ack vad man bedrog sig. Örebro reste sig nämligen på nio och krigade sig till ett oavgjort resultat – trodde alla. För när klockan stod på 60:00 hade gästerna ett sånt där frikast som aldrig går in, fast bara ibland. Alla utom Tove Lindberg hade nämligen konstaterat delad poäng och två besvikna lag väntade bara på det frikastet som ändå aldrig skulle gå in.

Men till Örebros stora glädje och till OV:s lika stora förtvivlan hittade Tove en minimal lucka bland uppsträckta armar och bollen sökte sig in i nätmaskorna bakom Åkerberg i målet. Vi ber att få gratulera närketjejerna till segern och några steg upp i tabellen blev kontentan. Min gissning är att detta lag kommer att spela Allsvenska handboll även nästa säsong – den kapaciteten har dom. För OV:s del så har samtliga inblandade anledning att rannsaka dagens insats. Det var en högst oväntad förlust och ett litet snedsteg i en annars väldigt bra säsong. Förluster kan hanteras på olika sätt och här finns det tillräckligt med klokskap i det här gänget för att hantera det på bästa sätt. Visst kan det kännas fruktansvärt jobbig att förlora på det här sättet, men med tanke på den vecka landet och inte minst våra vänner från Örebro har fått genomlida, så är det här en bagatell. Det är trots allt "bara" idrott det handlar om.