Wahlströms värld: Skickar ut nästa handbollsgeneration på marsch
Kring millenniumskiftet härjade Fredrik Wahlström i elitserien och lite senare i danska ligan. Ett vasst vänsterskott tog honom hela vägen från Tibro HK via IFK Skövde till landslaget.
I dag nöjer han sig med läktarpositionen när OV jagar poäng, samt att drilla nästa generations handbollsspelare i grönt, svart och vitt.
För 15 år sedan valde västgöten Wahlström logistikstudier, Helsingborg och elitserienykomlingen OV i stället för fortsatt karriär som utlandsproffs i Tyskland. I bagaget den gången hade han sex säsonger i högsta serien i Sverige (IFK Skövde och Djurgården) och tre i danska ligan med BSV från Aarhus, plus 15 A-landskamper och ett drygt 30-tal ungdomslandskamper.
I en artikel inför premiärsäsongen i OV presenterades den då 27-årige högernian av Helsingborgs Dagblads dåvarande sportchef Knut Knutsson. Slutligen fick hemvändaren frågan; "Fredrik, vad gör du om tio år?"
Och nyförvärvet svarade:
"Då bor jag på landet, arbetar på något logistikföretag, har två barn och tränar ett knattelag i handboll."
2007 har blivit 2022, 10 år har blivit 15, OV är åter nykomling i högsta serien och vi kan konstatera att helt ute och cyklade var han inte, Wahlström.
– Vi har ju fått två söner, båda spelar handboll och jag tränar P12-laget där vår äldste, Edwin, är med. Det där med att flytta ut på landet kommer vi säkert att göra på sikt, säger Fredrik Wahlström i dag.
Logistikutbildningen skaffade han sig men nu jobbar han som vd och försäljningschef på Osby vitvaror. Mer med ekonomi och strategiska beslut än logistik. Handbollen är, för egen del, ett avslutat kapitel sedan rätt många år. Under några säsonger satt han med i OV:s sportgrupp som bland annat scoutar spelare. Den tiden är också förbi men sporten har han inte släppt.
– Nej, dels är det tränaruppdraget med P12 och så är jag inne på andra rundan i OV:s styrelse, med fokus på att pusha och utveckla ungdomsverksamheten i föreningen, kan man väl säga. Uppskattningsvis landar engagemanget på någonstans mellan 15 och 20 timmar handboll i veckan under säsong. Men det är bara roligt och inspirerande, som en sån sak att Toni (A-lagstränare Johansson) dyker upp på pojklagsträningarna ibland och hjälper till. Det är uppskattat.
Mycket handboll blir det alltså. Plus en del egna fysaktiviteter.
– Många skulle nog säga att jag är träningstokig. Det blir sex, sju pass i veckan – ofta på morgonen. Jag simmar, springer och kör crossfit och det har blivit ett och annat traillopp genom åren. Jag var anmäld till Kullamannen nu senast och skulle gjort ultraloppet över tio mil, men det kolliderade med Skadevi Cup i Skövde där pojklaget var anmält. Ja, så jag fick prioritera...
– Nu satsar jag på en halv Ironman i Helsingör till sommaren i stället. Till dess är det tänkt att jag ska lära mig cykla hjälpligt fort också, så att det inte stupar på det.
Ja, inga sysselsättningsproblem alltså.
Hur mycket hinner du följa OV i ligan?
– Jag försöker vara på matcherna och har väl bara missat den mot Kristianstad här i Arenan. Det såg bra ut de första omgångarna men har varit lite svajigare mot slutet. En nykomling som OV är förstås extra sårbar för skador. Seger nu mot Skövde skulle ge lite arbetsro.
Förresten, har du någon kontakt med din gamla förening?
– Nej tyvärr, det kan man inte säga.
Jag hittade en gammal artikel om handbollsfamiljen Wahlström från Tibro. Det var rätt givet att det skulle bli som det blev, eller hur?
– Egentligen inte. Det där är ju 100 år sedan... Vi var ett gäng grabbar i nio-, tioårsåldern som började spela tack vare att en kompis brorsa var tränare därhemma. Men det är klart, min mamma (Heléne) höll på när hon var ung och min storebror Johan var också aktiv. Jag vill minnas att vi möttes, brorsan och jag, någon gång när jag hade fortsatt till IFK Skövde och spelade med deras B-lag mot Tibro.
OV-minnen då?
– Kanske ett lite tråkigt slut som sved, från en av de sista säsongerna som jag spelade. Det var med Olof Ask och lite annat folk i laget. Vi skulle bara upp till Göteborg och besegra ett redan avsågat Warta i sista omgången för att ta oss upp i högsta serien. Men vi fixade inte det och fick ta den långa vägen i stället, och så gick jag sönder på träningen innan första kvalmatchen. Det gick inte bra och det var surt.
Nya tider, nya insatser. När IFK Skövde kommer på måndagsbesök i Helsingborg Arena så är det Fredrik Wahlströms P12-gäng som just den här gången slår följe med dagens ligaspelare under inmarschen.
Och förstås, superviktiga poäng på spel för nästjumbon OV.